Med ost på schemat

I Laholm sätter ost smak på undervisningen i svenska för invandrare. Med hjälp av svenska hårdostar får eleverna bättre språkkunskaper och bättre koll på svensk kultur. Det anser lärarna som ordnar ostprovning som ett led i sin pedagogik.
Text: Ingela Winstrand, Foto: Peter Korpi

Lite försiktigt sticker Na Phikroh ner sin tandpetare i sin ostkub. Klasrummets kateder har idag förvandlats till ett buffébord som dignar av fint skurna ostbitar. Runt faten samlas ett 20-tal nyfikna elever, alla med olika vana av mjölkprodukter. De som kommer från Irak eller länder i Östeuropa har ofta vuxit med ett stort utbud medan de som till exempel kommer från Thailand inte har någon inhemsk tradition.

- Jag inte äta ost innan Sverige, berättar Na Phikroh. Nu köper jag lite, men inte stark. I Thailand finns ost nu i affär, men vi hade inte hemma. Där åt vi ris, säger hon och skrattar till.

De flesta av eleverna i SFI-gruppen har varit i Sverige mindre än ett år. På ett par månader har de gått från att aldrig ha hört ett svenskt ord till att konversera lite trevande och göra sig förstådda på det nya språket. SFI-undervisningen handlar mycket om att få eleverna att prata även när de känner att orden inte räcker till, säger läraren Monica Lilja Christiansson. Då gäller det att välja ämne som engagerar, som dagens ostprovning.

- Eleverna berättar om sina traditioner och vi lärare berättar om de svenska. Alla är med och smakar och alla har något att säga. Det blir språkkunskap men också kulturkunskap eftersom vi äter och tillverkar så mycket ost i Sverige.

Lektion om ost

På SFI i Laholm är en förmiddag varannan vecka vikt åt temaarbete. Att ost blev ett av ämnena berodde på att en elev började ställa frågor om olika ostsorter. Hon tyckte det fanns väldigt många ostar att välja på i affären och ville veta vad som skiljde dem åt. Lärarna satte då ihop en lektion i ostkunskap och köpte in några typiska svenska ostar för att eleverna skulle kunna prova sig fram. Kunskap som gör vardagen enklare i Sverige, säger Monica Lilja Christiansson.

- Är man ny i landet kan man ju bli rent förvirrad när man får syn på de enorma ostdiskarna. Här i skolan får de lite bättre koll. De som inte ätit ost får förhoppningsvis smak för en eller två sorter som de kan börja med. De som ätit mycket kan få hjälp med att hitta ost som liknar favoriten i hemlandet.

Till den senare kategorin hör Mohamad Habib. Han är uppvuxen med mycket hårdost i Irak och han har letat efter något som smakar som familjens älsklingsost där. När han sätter tänderna i en bit Svecia skiner han upp.

- Samma som denna ost köpte vi i mitt hemland och åt med speciellt irakiskt bröd. Min mamma också tycker mycket om denna ost. Jag har tittat i affären, vad heter den ost här men alla ost ser samma ut. Gul, alla ost är gul, hur ska man veta? Det är bra att prova ost, mycket bra, säger han.

Hushållsost favorit

Pawlos Tsehayes favoritost är Hushållsost. Men det är inget han har med sig från hemlandet visar det sig när det blir hans tur att berätta om ostkulturen i Eritrea.

- Jag bara åt lite ost i hemma. Människor som bor i huvudstäder äter ost, inte alla människor. Men jag äter ost efter kommer till Sverige. Jag tycker om till smörgås den ost som är svår att säga. Hushåll-ost, ljudar han lite trevande och ler. Även Samira Al Atraqi gillar Hushållsost bäst men köper också andra ostar. En vana hon har med sig från Irak där hon gärna gick bland ostdiskarna. Dzivljeta Dudiene från Litauen har också ätit ost i hela sitt liv, men hon gjorde den oftast själv. En efter en berättar eleverna om sitt förhållande till ost och när det är dags för rast passar många på att visa sina preferenser genom att ta en extra tur förbi katedern.

- Det har varit en bra lektion, säger Samira Al Atraqi och plockar åt sig en sista bit Herrgård.

- Mycket bra i skolan äta ost. Bra idé att inte hela tiden skriva och läsa, vi lära oss göra något annat också. Mycket roligt med test med ost.